Barry - hunden bakom den karakteristiska konjakskaggen
Den skickligaste av dessa räddningshundar var Barry, som räddade livet på mellan 40 och 100 människor under sin karriär.
Hans mest kända räddning var av ett litet barn som drabbats av hypotermi. Först slickade Barry pojken i ansiktet tills han vaknade upp ur sin medvetslöshet. Därefter ska barnet ha klättrat upp på Barrys rygg och burits till säkerhet vid det närliggande klostret.
Berättelsen är så känd att otaliga målningar och historier skapats om Barrys bravad.
Barry ska också ha varit den enda Sankt Bernhardshund som man med säkerhet vet bar den karakteristiska kaggen runt halsen. Kaggen ska ha innehållit ett "stärkande elixir" men om det var konjak eller någon annan alkohol är okänt.
Efter att Barry blivit till åren fick han en hedersvärd pensionering och flyttade till Bern där han levde ett bekvämt liv fram till hans naturliga bortgång. Kroppen stoppades upp och går än idag att se på det naturhistoriska museet i staden.
Inblandning av Newfoundlandshund räddade rasen
Under början av 1800-talet var Sankt Bernahardspasset drabbat av ovanligt många laviner och skred. Tyvärr gick många av de speciella "alpinska spanielarna" åt under katastrofåren och hundstammen höll på att gå förlorad.
Räddningen blev att blanda in andra raser i avelsarbetet, framförallt den snarlika Newfoundlandshunden.
Det nya blodet förhindrade hundrasens undergång. Men det gjorde också att den smidiga, mindre Sankt Bernhardshunden gick förlorad och ersattes med den kraftiga nallebjörn vi alla känner igen och älskar idag.
Den första Sankt Bernhardshundklubben bildades 1884 i Basel i Schweiz. Tre år senare skrevs den första rasstandarden som låg till grund för dagens avelsarbete.
Personlighet och temperament
Den lilla Sankt Bernhardsvalpen växer snabbt men är inte fullvuxen förrän ett par års ålder
Sankt Bernhardshunden är en utmärkt familjehund som älskar både små och stora barn. Den är lite bufflig så det gäller att hålla koll när barnen leker med familjens bjässe.
Rasen är lugn och tålmodig och - trots sin storlek - en klassisk knähund. Oavsett om du sitter på soffan eller lagar mat så vill din Sankt Bernhard vara med. Och hundens vikt hindrar den inte från att försöka sitta i knä..!
Sankt Bernhardshunden är både arbetsvillig och intelligent. Tyvärr är den också känd för sin envishet. Om den inte vill utföra en syssla så är det omöjligt att övertyga den. Hundrasens favoritstrategi är att lägga sig ner och helt sonika spela död för att visa sin motvilja.
Det är ingen lämplig hundras för allergiker eller städfantaster. Liksom många andra jättehundar har molosserhunden en förmåga att dregla mer eller mindre hela tiden.
Eftersom rasen är så lugn kan den trivas i alla boendeformer. Den behöver heller inte särskilt mycket motion utan ett par lugna promenader om dagen räcker gott och väl.
På grund av hundens storlek är tidig socialisering ett måste. Även lydnadsträning, framförallt att gå fot och sitta fint, är oerhört viktigt för den här rasen. Sankt Bernhardshunden är så stor och stark att den lätt kan dra omkull även storväxta män om den inte lär sig att gå fint i koppel och lyssna på sin ägare.
Det är framförallt Sankt Bernhardshundens storlek och envishet som den generellt inte rekommenderas som första hund.
Rasen skäller inte i onödan men har ändå en hyfsat stark vaktinstinkt. Den utgör alltså en bra vakthund även för ljudkänsliga.
Blå ögon är mycket eftertraktade men också oerhört ovanliga
Med upp till 90 cm i mankhöjd och en vikt på närmare 100 kg är Sankt Bernhardshunden en av världens största hundraser. Rekordhållaren av titeln världens tyngsta hund är just en Sankt Bernhard.
Hunden ska vara vit och röd.
Många olika nyanser av rött förekommer, som t ex. rostrött och orange. Ansiktet täcks ofta delvis av en mörkbrun, nästan svart mask.
Ibland förekommer mörka schatteringar i de röda delarna av pälsen, så att en del individer ser i det närmaste brunvita ut.
Ögonen är oftast mörkbruna men i sällsynta fall förekommer isblå ögon. Det räknas som ett diskvalificerande fel enligt rasstandarden men är eftersökt av många Sankt Bernhardsentusiaster som uppskattar kontrasten mellan ögon- och pälsfärg.
Rasen kommer i två pälsvarianter: korthårig och långhårig Sankt Bernhardshund. Båda varianterna har kraftig underull.
Korthårig Sanktbernhardshund
Den korta pälsen är lättskött och borstas igenom vid behov
Den korthåriga varianten har en mycket lättskött päls som knappt behöver pälsvård. Den behöver egentligen bara borstas igenom om hunden blivit nersmutsad.
Pälsen är blank, slät och mycket tät. Det hjälper hunden att hålla värmen vid regn och snö då mängden nederbörd som kan fastna i pälsen är mycket mindre än vid kraftigare behåring.
Den ursprungliga Sankt Bernhardshunden hade just kort päls eftersom det underlättade räddningsarbetet i svår terräng och dåliga väderförhållanden.
Långhårig Sankt Bernhardshund
Den långhåriga varianten är modernare än den korthåriga. Den ska ha fått sin tjocka, vågiga päls som arv från andra hundraser som använts i avelsarbetet.
Pälsen är extra lång på bakbenen och svansen, som ofta är rejält buskig.
Om du har en långhårig Sankt Bernhardshund måste den borstas igenom minst en gång i veckan för att undvika tovor. Den kräver alltså en del pälsvård jämfört med den korthåriga varianten.
Oavsett om du har en lång- eller korthårig Sankt Bernhard bör du vara beredd på att städa ofta.
Hundrasen fäller stora mängder päls och dammsugningen bör vara en daglig syssla om du vill hålla ditt hem fritt från hundhår.
Hälsa och sjukdom
Sankt Bernhardshunden är hyfsat frisk för att vara en jättehund. Men som de flesta stora hundraser är den genomsnittliga livslängden kort.
Sjukdomen är tyvärr mycket svårbehandlad och leder nästan alltid till avlivning. Men de allra flesta hundar som drabbas befinner sig redan i medelåldern eller ålderdomen när de får diagnosen och har haft ett långt, lyckligt liv bakom sig.
Problem med skelett och leder
På grund av hundrasens snabba tillväxt drabbas den också ofta av höft- och armbågsdysplasi.
Även magomvridning kan vara ett problem hos Sankt Bernhardshund, men är tack och lov lätt att förebygga.
Vid magomvridning är magsäcken fylld med mat, vätska och/eller gas. Av någon anledning - ofta rigorös fysisk aktivitet direkt efter en måltid - vrider sig magsäcken runt sig själv. Då kommer inte innehållet ut och buken sväller upp, vilket kan påverka blodtillförseln till hjärtat och leda till chock.
Om du misstänker magomvridning gäller det att snabbt söka veterinärvård. Obehandlat är tillståndet dödligt men kan oftast botas med en operation där magsäcken sys fast i bukväggen för att förhindra återfall.
Du minskar risken för magomvridning hos din Sankt Bernhardshund genom att låta den vila efter sina måltider. Och det är bättre att ge hunden flera små mål varje dag istället för ett stort.
Passande aktiviteter för Sankt Bernhardshund
Man tror inte att en Sankt Bernhardshund blir bra på agility - men den här hundrasen älskar att överraska
Trots att Sankt Bernhard är en lugn och familjekär hund vill den gärna arbeta.
Hundrasens förflutna som sök- och räddningshund gör att den passar utmärkt för spår- och sökarbete av olika slag. Personsök, blodspår och nosework är omtyckta aktiviteter för Sankt Bernhardshunden.
Den alpina molosserhunden har en förmåga att ta det lugnt större delen av dygnet för att sedan ge utlopp för explosiv energi under en kortare tid.
Därmed kan hundsporter som agility uppskattas av en del individer.
Rasen är också mycket duktig i sporter som weightpull och trivs perfekt som gårdshund där den får möjlighet att hjälpa till med att t ex. dra vagnar eller hålla ett vakande öga på gården.
Hur mycket kostar en Sankt Bernhardsvalp?
En Sankt Bernhardsvalp kostar ungefär 17-25.000 kronor om du köper den från en uppfödare.
Är det dyrt att ha en Sankt Bernhardshund?
Ja, tyvärr. Hundrasen är stor i maten och är ofta dyr att försäkra. Dessutom får den inte plats i alla bilar utan du kanske måste skaffa en större för att kunna transportera hunden.
Hur mycket äter en Sankt Bernhardshund?
Det varierar beroende på aktivitetsnivå och foder. I genomsnitt äter en vuxen Sankt Bernhardshund ca. 1-2 liter torrfoder om dagen. Om den äter färskfoder är det ungefär 1,5 kg per dygn som gäller.
Hur många Sankt Bernhardshundar finns det i Sverige?
Det finns Sankt Bernhardshundar i Sverige idag.
Vad är en Moskovskaja Storozjevaja / Moscow Watch dog?
Moskovskaja Storozjevaja är en blandning mellan Sankt Bernhardshund och Kavkazskaja Ovtjarka. Rasen är större och kraftigare än en vanlig Sankt Bernhard och används framförallt av den ryska militären.
