Fransk Bulldogg

Älskvärd och påhittig aristokrat

Franska Bulldoggens historia

Fransk Bulldogg är namnet till trots inte en fransk ras.

Den kommer ursprungligen från Storbritannien efter att britterna börjat korsa den större Engelska Bulldoggen med mindre raser (t ex. mops och olika terriers) för att få fram en mindre och mer lätthanterlig Bulldogg.

Under 1800-talet hade man avlat fram den numera utdöda rasen Toy Bulldog, en ras som följde med arbetslösa britter till Normandie i Frankrike.

Hunden blev mycket populär och mängder av individer med "fel" utseende exporterades från Storbritannien till Frankrike; bl a. hundar av mycket liten storlek och individer med ståndöron.

Som ett resultat av rasens säregna utseende blev den nya rasen, nu kallad Fransk Bulldogg, oerhört populär bland societetsdamer. Även bohemer, konstnärer och författare förälskade sig i den unika lilla hunden och den utvecklades till en ren sällskapshund som man lätt kunde ta med sig till alla sorters tillställningar.

Med tiden korsades rasen återigen med terrierhundar för att få till rasens moderna utseende.

Även amerikanska societetsdamer fick upp ögonen för den lilla hunden. År 1885 startades ett inhemskt avelsprogram i USA och Fransk Bulldogg blev populär bland överklass och societé. Bland annat familjerna JP Morgan och Rockerfeller skaffade sig en “fralla”, som rasen kallas i Sverige, och efterfrågan blev så hög att en hund kunde kosta uppemot 3.000 dollar.

Än idag är Fransk Bulldogg mycket populär i USA och är ofta med i topp fem-listan för populära hundraser. Även i Sverige har rasen ökat i popularitet de senaste årtiondena - år 2020 var den Franska Bulldoggen den sjunde mest populära rasen i landet.

Personlighet och temperament

En Fransk Bulldogg är en liten clown som gärna visar upp sig. Den älskar att stå i centrum och hittar ofta på cirkuskonster och annat bus.

Hunden är förhållandevis lätt att träna då den älskar att vara till lags. Ibland kan dock rasens inneboende envishet ställa till det - och då gäller det att muta sin "fralla" med lite godis.

Rasen är djupt förälskad i sin familj och vill inte bli lämnad ensam. Den sitter gärna i knä eller ligger och myser under en filt medan matte och husse tittar på TV - eller tassar efter när kvällsmaten ska lagas.

Liksom andra sällskapshundar drabbas “frallan” ofta av separationsångest. Det är därför ett måste att man ser till att den inte lämnas ensam mer än max 1-2 timmar i sträck.

Fransk Bulldogg är både lugn och tyst inomhus vilket gör den till en utmärkt hund för lägenhet. Dessutom fungerar den mycket väl med både stora och små barn, som den älskar att leka med, liksom med hundar och andra husdjur i familjen.

På grund av sin lilla storlek och benägenhet till lättja kräver Fransk Bulldog endast små mängder motion. Den nöjer sig med några korta promenader varje dag men det gäller att se upp så att hunden inte blir överviktig - det blir den nämligen lätt.

Franska Bulldoggens utseende

Kroppen är något längre än vad den är hög och bredare vid bröstkorgen än vad den är vid höfterna. Huvudet är kvadratiskt med en kort nos och ansiktsrynkor. Öronen står upp och är sk. fladdermusöron. Ögonen sitter brett isär och är stora och mörka. Svansen är kort och bildar ibland en knorr.

Färgmässigt förekommer Fransk Bulldogg i sex färger, varav endast de tre första är godkända enligt SKK:

• Tigrerad
• Fawn
• Skäck (vit med svarta eller fawnfärgade partier)
• Krämfärgad
• Svart
• Blå

Pälsen är kort och lättskött och rasen fäller endast i mindre mängder.

Trots att rasen inte kräver någon egentlig pälsvård är det viktigt att komma ihåg att rengöra dess ansiktsrynkor regelbundet - annars kan “frallan” drabbas av hudåkommor.

På grund av att Fransk Bulldogg är mycket kraftigare i framdelen av kroppen klarar den inte av att simma. Därför är det viktigt att hålla den under uppsikt i närheten av vattensamlingar.

Hälsa och sjukdom

Som ett resultat av det framavlade utseendet lider Fransk Bulldogg av en mängd hälsoproblem, inte minst relaterade till den korta nosen.

BAOS - ett luftvägssyndrom som består av anatomiska defekter i luftstrupe, nos och mun - drabbar ofta såväl Fransk Bulldogg som andra kortnosade raser.

En hund som lider av BAOS kan ha svårigheter med andningen till den grad att den får syrebrist. Den har också problem med att reglera kroppstemperaturen då inandningsluften inte kyls ner som den ska och hunden riskerar därmed att överhettas vid motion eller varmt väder.

Ryggproblem såsom diskbråck förekommer hyfsat ofta. Det tros vara ett resultat av att man avlat fram rasen genom att korsa diverse dvärghundar med varandra.

Allergier och hudproblem förekommer oftare hos Fransk Bulldogg än de flesta andra raser. Det kan uttrycka sig genom klåda, astmaattacker eller rinnande ögon.

Passande aktiviteter för Fransk Bulldogg

Rasen nöjer sig gärna med dagliga promenader eftersom den varken behöver eller ska ha mycket motion. På grund av hundens anatomi kan det rentav vara farligt att motionera den för mycket, eftersom den inte klarar av att syresätta kroppen tillräckligt under fysiska aktiviteter.

Det är som sagt ändå viktigt att motionera den lätt varje dag. “Frallor” går nämligen lätt upp i vikt och övervikt kan göra det än svårare för den lilla rasen att andas.

Om man vill aktivera sin Franska Bulldogg kan man leka med den i hemmet eller införskaffa aktiveringsleksaker där hunden måste använda nos och problemlösningsförmåga för att t ex. få fram en godbit.

Aktiviteter som inte är fysiskt krävande, som t ex. nosework kan passa en del individer. Då får hunden använda sitt luktsinne till att sniffa reda på olika doftgivande föremål som gömts undan antingen inom- eller utomhus.