Dansk-svensk Gårdshund

Liten allroundhund med mycket driv

Dansk-svensk Gårdshunds historia

Dansk-svensk Gårdshund är en liten terrierliknande hund som anses ha sitt ursprung i Skåne.

Sitt officiella namn fick den inte förrän år 1987 då den erkändes som ras. Dessförinnan var den känd som bl a. "skånsk terrier" och "råtthund". Förutom i södra Sverige och Danmark, där den är absolut vanligast, har hundrasen påträffats i hela Baltikum.

Rasens huvudsakliga användningsområde var, som namnet antyder, gårdshund. Det innebar att den fångade skadedjur och vaktade hus och hem från inkräktare. Trots sin lilla storlek har den också använts som vallhund.

Det är okänt hur länge Dansk-svensk Gårdshund har existerat som ras.

Målningar från 1400-talet och framåt visar på en snarlik hund som åtminstone torde dela anfader med dessa. Under 1800- och 1900-talet var rasen oerhört populär i södra Sverige och den förekommer i en mängd fotografier och målningar från den här tiden, så gårdshunden har existerat i minst 200 år.

Pinscher eller terrier?

Dansk-svensk Gårdshund tros ha sitt ursprung i en blandning av vit terrier (anfader till bl a. Foxterrier och Jack Russell terrier) och små Pinschers.

När rasen godkändes av SKK rådde oenighet om i vilken rasgrupp den skulle placeras - den hamnade till sist i grupp 2 tillsammans med Pinschers, men många entusiaster menade att den istället hör hemma antingen i terriergruppen eller i gruppen för sällskapshundar.

Idag används Dansk-svensk Gårdshund framförallt som aktiv sällskapshund. Men den tjänstgör fortsatt som råttfångare och vallhund på en del gårdar.

Personlighet och temperament

Dansk-svensk Gårdshund är sinnebilden av en "stor hund i liten kropp". Hundrasen är mycket energisk och har ett stort behov av aktivering, gärna dagligen. Promenader, jogging eller någon typ av hundsport är en bra bas.

Som många andra gårdshundar vill rasen också ha ett jobb att utföra - t ex. vakta huset eller jaga skadedjur. Får den för lite aktivering kan den Dansk-svenska Gårdshunden bli orolig, gnällig eller uppvisa beteendeproblem.

Rasen är lättlärd och intelligent. Eftersom den saknar terrierns envishet är den därmed lättränad och lydig av sig. Inomhus är gårdshunden lugn och tyst men har en förmåga att varna när någon ringer på dörren.

Dansk-svensk Gårdshund kommer bra överens med barn i alla åldrar och vill gärna leka med dessa. Den trivs oftast med andra hundar och kan bo tillsammans med katt - smådjur som hamstrar och möss kan vara svårare pga. rasens starka jaktinstinkt.

Gårdshunden är en bra hund för förstagångsägare eftersom den är såväl lyhörd som hanterbar i storleken.

Dansk-svensk Gårdshunds utseende

Gårdshunden är en liten och robust ras med en mankhöjd på omkring 35 cm. Kroppen är i det närmaste fyrkantig, något längre än vad den är hög, med muskulösa ben och en kraftig bröstkorg. Huvudet är förhållandevis litet. Ögonen är mandelformade och nötbruna. Öronen bärs antingen framåtvikta eller som sk. rosenöron. Svansen bildar en lätt böj och förekommer i alla längder - en del individer föds med stubbsvans.

Till stora delar liknar Dansk-svensk Gårdshund små terrierraser som t ex. Jack Russell terrier i både storlek och form. Gårdshunden är dock något kraftigare och oftast lite större än Jack Russeln.

Pälsen är kort och sträv och fälls endast i mindre mängder. De vassa håren har dock en förmåga att fastna på kläder och möbler så det rekommenderas att borsta igenom pälsen någon gång i veckan för att bli av med merparten av den lösa pälsen.

Färgmässigt förekommer gårdshunden i framförallt fyra färger:

• Vit och svart
• Vit och tan
• Vit och brun
• Trefärgad

Det vita ska alltid dominera i pälsen. Nostryffeln ska också harmonisera med pälsfärgen och kan därför vara svart eller leverbrun beroende på denna.

Hälsa och sjukdom

Dansk-svensk Gårdshund är en förhållandevis frisk ras med en genomsnittlig livslängd på 12-15 år.

En av de sjukdomar som förekommer hos hundrasen är Legg-Calvé-Perthes sjukdom. Tillståndet drabbar framförallt valpar mellan 5-8 månaders ålder och visar sig genom hälta och ibland lamhet och smärta i ena höften.

Legg-Calvé-Perthes sjukdom beror på minskad blodtillförsel i den drabbade leden, troligtvis pga. blodpropp även om tillståndet inte är helt kartlagt ännu. Detta leder till att benvävnaden bryts ner och små frakturer bildas, vilket i sin tur kan leda till artros.

Det finns ingen bot mot sjukdomen men i milda fall kan symtomen hanteras med smärtstillande medicin. Svårare fall kan ofta opereras och ibland kan höftleden bytas ut helt.

I mindre mån förekommer höftledsdysplasi och andra skelett- och ledbesvär.

Passande aktiviteter för Dansk-svensk Gårdshund

Eftersom Dansk-svensk Gårdshund är en energisk och intelligent hundras är hundsporter som agility och flyball ett utmärkt val. Då får den lilla hunden använda både hjärna och kropp för att manövrera hinderbanor på tid, antingen själv eller i ett lag med andra hundar.

Många ägare använder sin gårdshund till nosework med stor framgång. Även viltspår går hem hos många individer trots att rasen inte är en utpräglad jakthund.

Frisbee, apport, vandring och ibland även simning är också bra sätt att aktivera hundrasen. Huvudsaken är att den får såväl mental som fysisk stimulering regelbundet.