Akita Inu

Lojal, stolt och familjekär

Akita Inus historia

Den japanska Akitan har en lång och stolt historia som sträcker sig tillbaka nästan tusen år, från dess ursprung i de snöiga bergen i Akita-prefekturen i Japan.

I dess tidiga dagar användes Akitan framförallt till jakt på diverse storvilt - allt ifrån vildsvin till björnar.

Rasen har också varit samurajernas trofasta hundkompanjon samt var populära deltagare i de högaktade, men ack så brutala, hundkamperna under 1600-talet.

Den är känd för sin lojalitet och oräddhet.

Akitan blev i det närmaste utrotad under Andra världskriget och ett stort konservationsprojekt påbörjades för att rädda den dalande populationen.

Tanken var inte bara att återintroducera rasen i Japan, utan också att återgå till den ursprungliga Akitan så som den såg ut när rasen var ny.

Därför har den japanska Akitan gått från att vara en kraftig och satt hund till en slankare och mer elegant kroppsform.

På senare tid har Akitan använts mer och mer som ren sällskapshund snarare än till jakt. Den tidigare obskyra rasen har blivit alltmer populär med tidens gång, framförallt i USA där den sk. amerikanska Akitan avlats fram.

Personlighet och temperament

En orsak till Akitans popularitet som familjehund är dess lojalitet.

Historien om Hachiko, den lojala Akitahunden, är välkänd såväl i som utanför Japan. Den verkliga händelsen har inspirerat flera böcker och filmer, den senaste med Richard Gere i huvudrollen som den oplanerade Akita-ägaren.

Akitan är mycket mån om sin familj och vaktar både personer och hem. Den är beredd att offra sitt liv om nödvändigt och ger sig inte förrän eventuella inkräktare är bortjagade.

Trots sin vakt- och jaktinstinkt är rasen vänlig och försiktig med både barn och eventuella smådjur i familjen, så länge den har bildat ett familjeband med dessa.

Den kan vara misstänksam mot främmande människor men detta beteende kan till viss del tränas bort genom tidig socialisering.

Rasen är även känd för sin stolthet och värdighet - något som kan göra den aggressiv mot andra hundar.

Det är inte ovanligt att Akitan kommer ihåg att en annan hund behandlat den ovärdigt vid t ex. lek och sedan ger tillbaka till synes oprovocerat dagar eller veckor senare. Det kan därför vara svårt att ha sin Akita på ett hunddagis eller pensionat.

Eftersom Akita Inu är mycket envis och självständig - och dessutom kan vara aggressiv mot smådjur och främmande hundar - rekommenderas rasen inte som förstahund. För den erfarne hundägaren som har mycket tålamod och är lyhörd utgör rasen dock en perfekt kompanjon som uppvisar oöverträffad lojalitet.

Akitan är både lugn och tyst när den är inomhus. Den kan bo i lägenhet så länge den får den motion och aktivering som rasen kräver.

Akitans utseende

Den japanska Akitan är både stor och kraftig i kroppsformen, men med eleganta konturer.

Rasen är muskulös och robust och svansen bärs som en stolt knorr på ryggen. De triangulära öronen ger ett alert och stolt intryck. Ögonen är små, mörka och snedställda.

Akitan kommer i en mängd färger:

• Vit
• Röd
• Sesamfärgad (röd grundfärg med svarta toppar)
• Fawn (sand- eller beigeaktig färg)
• Brindle/tigrerad

Vid tigrerad päls förekommer ibland också en grå- eller silveraktig grundfärg.

En tydlig vit eller krämfärgad urajiro-teckning ska vara synlig. Urajiro-teckningen ska synas på Akitans undersida och insidan av svans och ben, samt vid nedre ansiktshalvan och bildar ofta även “ögonbryn” av varierande storlek och form.

Pälsen är tjock och består av dubbla lager som skyddar hunden mot kraftig kyla och blåst.

Den amerikanska Akitan är större och kraftigare i kroppsformen.

Till skillnad från den japanska varianten är alla färger tillåtna och vid alla färger förutom vit ska hunden ha en svart mask i ansiktet.

Ibland förekommer Akitahundar med lång päls - en genetisk kvarleva från de Karafuto-hundar som avlats in i Akitabeståndet och som kallas för Muko - men detta diskvalificerar vid utställning och anses vara ett skönhetsfel.

Det krävs ingen speciell pälsvård för Akitan, men den fäller stora mängder päls i samband med pälsbyte två gånger årligen. Därför är det bra att borsta igenom den utomhus.

Hälsa och sjukdom

Akitan är benägen att utveckla olika typer av autoimmuna sjukdomar.

Addisons sjukdom (kortisolbrist), diabetes, hypothyroidism (låg ämnesomsättning), lupus, hemolytisk anemi och diverse hudsjukdomar förekommer ibland.

Dessutom kan Akitan drabbas av ögonproblem samt höft- och armbågsdysplasi.

Hälsotillstånd som är specifika för rasen innefattar höga nivåer av kalium samt överkänslighet för t ex. vaccin och narkosmedel.

Passande aktiviteter för Akita Inu

Akitan vill vara med sin familj och följer gärna med på promenader och långa vandringsturer.

Eftersom rasen är intelligent och lättlärd kan diverse spårning eller hinderbanor vara roliga aktiviteter. För att inte uppmuntra den starka jaktinstinkten kan det dock vara lämpligt att undvika blodspår.